Systemkritik

Den moderna ekonomin har genomgripande effekter på produktionssätt och arbetets organisering men också på vår livsstil och på vårt att se på varandra och på naturen. Fler och fler arbetade timmar pressas ur de mest produktiva och mer och mer konsumtion förväntas som en del av status- och imagebyggande. Samtidigt räknas fler och fler bort ur den produktiva delen av ekonomin och blir problem som ska hanteras, genom ”enkla jobb”, en slags permanentad underklass, genom flexibiliteten i prekariatet där man ständigt får sin trygghet ifrågasatt och genom sjukskrivning för att markera gränsen mot en allt smalare högproduktiv normalitet. En systemkritik ifrågasätter den konstanta tillväxten av arbetade timmar och vad som räknas som produktivitet. Minskad arbetstid för alla kan skifta fokus från arbete till andra värden och en basinkomstreform kan skapa en ny syn på vad som är meningsfull aktivitet som inte alltid behöver handla om lönearbete. Systemkritiken innehåller också kritiken av finans- och bankväsendet hos progressiva ekonomer som Joseph Stiglitz, Paul Krugman och Thomas Piketty. Maktansamlingen i den ekonomiska och politiska eliten behöver brytas och det kan handla om att beskatta kapital och reglera finansmarknaderna hårdare men också om att utgöra en motkraft mot omvandlingen av ekonomisk till politisk makt som i de många gråzonerna kring näringslivets lobbyism och politiska kampanjer som gjort vår politiska mainstream så oförmögen att utmana dagens maktstrukturer.