Regeringsformen fungerar inte


Joakim Löf 181023

Vårt lands grundlag, regeringsformen, fungerar inte. Det har vi blivit medvetna om de senaste åren och särskilt nu när väljarna blivit helt maktlösa inför ett politiskt spel som vi aldrig tidigare sett i svensk politik. Jag kommer att lyfta några exempel på lösningar av de här problemen från den tyska federala grundlagen, givetvis finns säkerligen många andra vägar men syftet är framför allt att visa att det inte är någon naturlag att vi har dessa problem utan att det har att göra med vår regeringsform.

Till att börja med: nynazististiska organisationer har tillåtits demonstrera och trakassera andra medborgare i bland annat Göteborg under Bokmässan och i Visby under Almedalsveckan. Frågan om att försöka stoppa det har blivit förvirrad eftersom svensk grundlag inte medger några inskränkningar av demonstrations- och föreningsfriheten för antidemokratiska organisationer. Regeringsformen §24 medger inskränkningar av demonstrationsfriheten enbart på grund av ”ordning och säkerhet vid sammankomsten” och föreningsfriheten får begränsas ”endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp” (1). Istället har det varit ordningslagar som man använt och i vissa fall har man fått tillåta lagbrott som man kunnat förutsäga och efteråt åtala personer för hets mot folkgrupp. Otryggheten i samhället har ökat och överlevare från Förintelsen har deltagit i debatten kring nynazismens steg framåt.

Tysklands grundlag innehåller en paragraf som skulle stoppa problemet:

“§9(2) Associations whose aims or activities contravene the criminal laws, or that are directed against the constitutional order or the concept of international understanding, shall be prohibited.” (2)

Man kan hävda att nynazister då skulle dölja sina avsikter mer, men just att de kan verka fritt idag är det som skapar otrygghet och en osäkerhet när det gäller statens ansvar för att förhindra att nazismen tar en plats i samhället.

I valrörelsen i år intervjuades Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson i Morgonpasset i P3 och han fördömde då kanalen som ”vänsterliberal smörja” och sa att ”om han själv hade varit chef för kanalen hade den lagts ner” (3). Sverigedemokraternas syn på public service beskrivs så här av SVT:s politiska reporter Pontus Matsson: ”i dag är hållningen att om public service ska vara skattefinansierat måste man organisera om och det SD vill se är större kontroll av innehållet.” (4). Skulle då Sverigedemokraterna om de fick ett inflytande över regeringsmakten kunna ställa krav på att public service eller andra massmedier ska begränsas i sin yttrandefrihet? Problemet ligger i hur grundlagen kan ändras i Sverige, till skillnad från Tyskland där delar av grundlagen som reglerar grundläggande fri- och rättigheter inte får ändras överhuvudtaget. Skulle en regering eller en majoritet av tyska förbundsdagen (parlamentet) ändå försöka inskränka yttrande- eller pressfriheten innehåller grundlagen den här formuleringen:

”§20(4). All Germans shall have the right to resist any person seeking to abolish this constitutional order, if no other remedy is available.” (2)

Det är tydligt att landets mörka erfarenheter sätter andra spår i författningen än den svenska. Det innebär att vår grundlag, och därmed vårt samhälle i stort, är betydligt mer sårbart för odemokratiska ambitioner.

Det mest aktuella problemet vi ser är den helt låsta regeringsbildningen. Allianspartierna ägnar sig åt ett politiskt spel där de medvetet för fram alternativ där de som skulle ingå i lösningen avvisat den på förhand, med ett dolt syfte som olika kommentatorer får gissa sig till. Om det handlar om att Annie Lööf ska försöka bli statsminister eller om alliansen ska dela upp sig för att kunna regera med SD:s stöd med ”hedern i behåll” spelar egentligen inte så stor roll från perspektivet vår grundlags bristande funktion. Grundproblemet är att en majoritet av riksdagen kan avsätta statsministern utan att samtidigt välja en ny och alltså skapa det limbo som vi ser nu. Politikerföraktet lär öka och makten för väljaren att styra vem som ska bilda regering minskar. Ett stort demokratiskt bekymmer. Statsvetaren Tommy Möller lyfter fram att en lösning vore att införa en ”modifierad positiv parlamentarism” som man har i Tyskland (5). I tyska grundlagen ser det ut så här:

”§67(1) The Bundestag may express its lack of confidence in the Federal Chancellor only by electing a successor by the vote of a majority of its Members and requesting the Federal President to dismiss the Federal Chancellor. The Federal President must comply with the request and appoint the person elected.” (2)

I klartext skulle det innebära att alliansens och SD:s agerande vid misstroendeomröstningen mot regeringen Löfven inte vore möjlig. Såvida man inte föreslog till exempel Ulf Kristersson som ny statsminister samtidigt. Men då hade man fått lösa sin interna meningsskiljaktigheter först innan man försatte landet i ett aldrig tidigare skådat dödläge.

En positiv parlamentarism skulle skapa ett automatiskt tryck på alla partier att ta ansvar för regeringsbildningen. Man kan se också på Finland där partierna axlar ansvaret att regera utan den här typen av politiska manövrar, det är ett slags politik för vuxna kan man säga. Att regera innebär ofta ett politiskt pris med ett minskande väljarstöd vilket främst svenska småpartier fått erfara många gånger. Därför skulle det förmodligen utvecklas en praxis som i Finland där man växlar vid makten, och kanske skulle det också utvecklas till en större pluralism vad gäller vilka partier som kan utse statsminister. Det skulle vara en stor fördel för svensk politik med en större pluralism och ett större ansvarstagande. Politikernas förtroende skulle kunna öka om de tvingades ta ansvar och om resultatet av valen blev mer förutsägbara. Demokratin skulle stärkas. Och det är väl därför vi har grundlagar?

(1) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

(2) http://www.gesetze-im-internet.de/englisch_gg/englisch_gg.html#GGengl_000P81

(3) https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7031333

(4) https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vad-tycker-sverigedemokraterna-egentligen-om-public-service

(5) https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7071026

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *