Vad står vi inför för regering?

Vad står vi inför för regering? Om vi tittar på de opinionsmätningar som kom idag står de rödgröna på 42,2 % i DN/Ipsos och 41,4 % i SvD/Sifo. Det är större än alliansen på 38,7 % respektive 37,4 %. Förra valet hade båda blocken sagt att största block skulle regera, men efter alla turer kring decemberöverenskommelsen är den principen helt förstörd. Istället har alliansen unisont lovat att rösta ned Löfven som statsminister medan SD gjort detsamma. Vi får alltså en ny regering, men vilken? Centerpartiet vill inte regera med “aktivt stöd” av SD. Liberalerna kallar SD:s nazismkopplingar “fruktansvärda”. Moderaterna och Kristdemokraterna tar också avstånd från SD men har samtidigt sagt att de ska göra allt för att bilda regering. Jag listar de möjliga lösningarna jag ser med de mest sannolika först.

  1. Alliansen (38,7 % DN/Ipsos, 37,4 % SvD/Sifo).

Regeringsbildningen blir smidig med samspelta partier men budgetomröstningen ger SD möjlighet att fälla en alliansbudget genom att taktikrösta på det socialdemokratiska budgetförslaget (S och SD har 43 % totalt). SD:s kaotiska förhållningssätt i budgetomröstningen har ju gynnat dem så det lär de inte sluta med. C och L skulle kunna riskera en svekdebatt om de verkar anpassa sig i förväg till SD i alliansbudgeten för att undvika att den fälls. Men de kan välja denna väg av rädsla för alternativen. Sverige skulle få fyra år av nyliberal skattesänkar- och välfärdsurholkande politik kryddat med lite innehållslös klimatpolitik och en anpassning till främlingsfientlighet. Detta scenario har störst risk för regeringskris och extra val, till exempel den andra budgeten om SD släpper igenom den första.

2.. Alliansen + MP (43,7 % DN/Ipsos, 42,7% SvD/ Sifo).

En lösning som skyddar mot SD:s taktikröstning i DN:s siffror men inte SvD:s. Fördelaktigt för alliansen som helhet eftersom regeringen blir mer stabil men kan anses riskabelt för M som kan tappa väljare till SD för att samarbeta med “mjuka” MP. Å andra sidan kan MP flyttas från det rödgröna blocket, en strategisk vinst. Per Bolund har signalerat att man vill göra upp med borgerliga partier om skatter medan Isabella Lövin inte kan tänka sig regera med M. Så ska detta ske blir det troligen en uppgörelse om budget med mera i riksdagen och inte att MP ingår i regeringen. För MP som ligger på 5,0-5,3 % vore detta ett sätt att försöka få fortsatt inflytande men samtidigt riskabelt.

  1. S+MP+C+L (47,0 % DN/Ipsos, 46,2 % SvD/Sifo)

Löfvens önskeregering och som det verkar MP:s. Bryter upp alliansen och kan framstå som ett nederlag för Lööf och Björklund att ingå i. Just att Löfven och MP-ledningen så gärna pratar om denna regering gör det svårare för Lööf och Björklund att gå in i den. Å andra sidan en ganska handlingskraftig regering som kan få sin politik genom riksdagen ganska lätt. Det här skulle innebära en mittenpolitik som skulle förändra mycket lite av dagens politiska inriktning och gynna V och M framför allt genom guldlägen att driva opposition ifrån. C och L vill säkert undvika detta scenario p.g.a. riskerna för att anses ha svikit alliansen men kan kanske tvingas in i det.

  1. Rödgröna (42,2 % DN/Ipsos, 41,4 % SvD/Sifo)

Det minst sannolika resultatet eftersom samma regering som fälls efter valet skulle tillträda igen. Det skulle kunna bli möjligt om C och L lägger ned sina röster i omröstningen om statsminister kanske efter tryck från medlemmar och opinionen att inte låta SD få inflytande. Det skulle förmodligen behöva följas av olika uppgörelser i riksdagen så att C och L har saker att visa väljarna. Osannolikt scenario trots allt.

Vad har alla fyra scenarion gemensamt? En stor grupp väljare kommer att känna att de har lurats och kan känna ökat förakt för det politiska systemet. Den negativa parlamentarismen, där man kan regera så länge man inte har en majoritet emot sig, fungerar inte nu när SD är så pass stora. Kanske kan valet leda till en debatt om att gå över till en positiv parlamentarism där en majoritet måste stödja en regering. I Finland fungerar regeringsbildandet bra trots 3-4 jämnstora partier och flera småpartier. I svensk kontext kanske det skulle innebära att vissa partier stödjer en regering i riksdagen snarare än ingår i den, hur som helst skulle det stärka demokratin och öka kravet på ansvarstagande från våra politiker. Ett minimum borde väl vara att väljarna vet ungefär vad de får när de röstar på ett parti?

One thought on “Vad står vi inför för regering?

  1. Det som väljarna med säkerhet vet är att vi får en regering som saknar handlingskraft i de ödesmättade frågorna klimatet och kriget.

    De senaste åren har vi sett hur Sverige har beslutat bygga förbifart Stockholm, har givit stöd för byggandet av en ny flygplats i Sälen, har stoppat utbyggnaden av vindkraft på grund av militära protester, har sålt kolkraftverk i Tyskland för fortsatt drift, har stöttat såväl Arlanda som Landvetter i deras ambitioner för ökad flygtrafik, har förberett medlemskap i NATO och har fortsatt exportera vapen trots den flyktingkris som dessa vapen skapar i världen. Beslut i omedelbara frågor har alltså varit förödande för klimatet och freden.

    Allt detta har utförts av en regering där miljöpartiet varit medansvariga och där detta parti inte protesterat offentligt i något av besluten.

    De enda beslut som tagits i linje med klimatproblematiken är sådana som främjar svensk konkurrenskraft och den klimatlag som röstats fram med buller och bång innehåller just en brasklapp: inga åtgärder ska göras som strider mot stärkandet av svensk konkurrenskraft.

    Det parti som i varje valrörelse har en retorik som lovar klimatansvar och fredspolitik har alltså visat sig vara helt handlingsförlamade i beslutsprocesserna. Hur ska vi då kunna förvänta oss att någon som helst konstellation av existerande parier ska kunna göra det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *